Tiden går så fort...Bryggan som vi hoppade från, ner i det varma vattnet...Sanden som var så varm att gå i så det brände under fötterna och blommorna vid strandkanten ....ligger nu täkt av djup snö...Marken sover....Kylan biter i kinderna...Isen ger ifrån sig ett knakande klagomålsläte när den tvingas ge vika för naturens krafter. Stillhet....vackert ...sagoligt... Och minnen värmer den kallaste köld..
